tisdag 8 december 2015

Materia- är alla de föremål som har massa och utsträckning.
 Atomer-  är den minsta enheten av grundämnen som definierar dessa kemiska egenskaper.
 Molekyler-definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar. Tex vattenmollykyler

 
Lösning- en homogen blandning av två eller flera ämnen. Absoluta nollpunkten-  är den teoretiskt lägsta temperaturen som går att uppnå. Fastform- även solid form, är ett av de fyra fundamentala aggregationstillstånd och innebär att ett ämne inte är vätska, gas eller plasma.
 Flytande form- även flytande form eller likvid form, är ett aggregatiostillstånd för kondenserad material, som kännetecknas av att tillståndet inte har elastiks deformation vid skjuvning.  Gas form- är ett av de fyra huvudsakliga aggregatillstånd material befinna sig i.
 Fysikalisk förändring-  kallas även aggregationsform och är de olika former ett ämne kan befinna sig i beroende på temperatur och tryck. Kemisk reaktion- är när ett eller flera kemiska ämnen, reaktanter, reagerar med varandra på något sätt, och bildar ett eller flera nya ämnen,
 Grundämnen- tt grundämne i betydelse a kan uppträda i olika faser, men även i olika allotropiska former.
 Kemisk förening- är ett ämne som består av två eller flera olika grundämnen som är kemiska bundna till varandra i bestämda massprotuiner.  Kemiskt tecken- är en förkortning på grundämne. Tex silver, syre. Filtrering- är en samlad benämning på processteg som ändrar ett materials eller en signals egenskaper eller innehåll genom att skilja dess komponenter åt. Dekatering- är att avtappa en vätska ur ett kärl så att bottensattsen inte följer med.  Kromatografi- är en separationsmetod inom kemi. Destillation- är uppvärmning förfrågning och kondensation av vätska i syfte att separera dess beståndsdelar som har oliks kokpunkter.








onsdag 21 oktober 2015



svampar


9. för att djur och insekter äter inte saker eller svampar som är giftiga. Djur kan tex känna lukten vad som är giftiga eller om de kan äta de.

4. tack vare svamparna går det lättare för naturen att bryter ner bland anat växter om de inte hade funnits så hade det varit blad på blad på blad flera lager. Men det är också mat till olika djur som tex ekorre, snigel och skogsmöss.

5.  det är när en svamp och en växt tar från varandra och ger tillbaka någonting. som tex en svamp får tex druvsocker från en växt men då får växten vatten och närsalter

måndag 12 oktober 2015

Lav, mossa och frö växter

Vanlig kvastmossa




vanlig kvastmossa heter på latin Dicranum scoparium. Vanlig kvastmossa är mycket vanlig här i Sverige, arten är en av de vanligaste i släkten kvastmossor som ofta växter i skogsmark och hedmark. Hed är en yta med tall och torrmark. Det finns ungefär 140 olika arter av kvastmossa i världen och av de 140 arterna finns det 25 arter i Sverige. De heter kvastmossa för att bladen är böjda åt ett håll som en kvast som man har borstat mycket med. Bladet kan vara mellan 4 och 7 mm långa.
Vanlig kvastmossa finns i hela landet. Den trivs på soliga platser som på t ex klippblock, murkna träd men det kan växa på marken också. Den är väldig tåliga kvastmossor för att många brukar gå på dem.

Vanlig kvastmossa är grön längst upp men desto längre ner man kollar på den desto brunare blir den. Kvastmossa bildar stora tovor på stenar och träd. Ibland kan det vara svårt att se vilken sort det är av kvastmosa för att de är så lika. En sak med vissa mossor är att dom har rötter men de är väldigt smala och små.




                                              






Brun Bägarlav
Brun bägarlav heter på latin Cladoina chlorophaea. Bägarlav är en markväxande lav som växer i hela landet. I verkligheten är deras trumpeter väldigt små typ en halv centimeter. Man ser att det är en lav för att den inte har några rötter, vilket lav har inga rötter för det suger vatten från träd marker eller andra saker. En brun bägarlav är inte brun den är en blandning av grönblå färg och dem kan vara mellan en och två centimetrar långa. han som gav namnet till brun bägarlaven heter Kurt Sprengel. Brun bägarlaven har små grönblåa prickar runt sig och längst upp på den så ser det ut som en skål/grop och om man kollar på sidan så ser det ut som en trumpet, många brukar tro att det är en trumpetlav men det är det inte. Det finns många olika bägarlavar som tex
Sträv bägarlav, mångfruktig bägarlav, mager bägarlav och vaxgul bägarlav men det finns många fler olika bägarlavar. På utskottens toppar finns det
Fruktkroppar och dom är röd, brun, gul eller grå aktig. Släktet är representerat i alla värdsdelar delar
och omfattar ca 250 arter och i Sverige finns det 60 olika arter.






hundkäx
Hundkäx heter på latin anthriscus sylvestris. På försommaren så växer hundkex i grupp på en stor yta som tex ängar, skogsbryn och vägkanter. Man kan äta hundkäx men man måste vara säker att det är hundkäx anars kan de vara giftiga. I Sverige kallar man det också för hundloka. Den är en ståtlig växt den kan bli upp till 1,5 m hög. De stora bladen, som är upprepat parbladiga har en trekantig form.
I England har den fått ett poetiskt namn queen anne´s  laces. Hundkäx finns i hela Sverige och den finns i fjällen till skogsgränsen. Hundkäx trivs i näringsrika marker. Inom folkmedicinen har man andvänt hundkäx som sömnmedel och till att badda svårläkta sår. Färgen man fick när man försökte få färg av blomman var gulgrön. Hundkex är inte giftiga för djur men det finns blommor som är giftiga för djur. Blomman heter hundkex eftersom den liknar ett typiskt hundkex. Hundkex tillhör samma familj som plasternacka och morot och kan också ätas.


Sidorna jag har hittat fakta är
Flora


tisdag 22 september 2015

no varför är växterna viktig för livet på jorden?


Växter är viktiga för oss människor, utan växterna skulle inte nånting levande finnas. Man får alltid i sig växter på ett eller ett anat sätt för man är antingen en växtätare eller så är man en kött ätare man djuret men äter har ätit växter och då får du i dig näring av växten via köttet. En av de viktigaste processer på jorden är fotosyntesen, vilket går ut på att blomman tar upp vatten genom sina rötter och blombladen tar upp solljuset och  koldioxiden där det senare omvandlas till socker och syre.  Sockret använder blomman som näring åt sig själv och avger sedan syret vilket är livs viktigt för djur, växter och människor. Även alger och vissa bakterier använder sig utav fotosyntesen.